Felaktiga panter i bostadsrätt– vikten av kontroll
I somras uppmärksammade Svenska Dagbladet ett fall som visar hur sårbart pantsystemet för bostadsrätter kan vara. En kvinna, kallad Anna, krävs på 1,6 miljoner kronor för ett lån hon aldrig tagit – eftersom en tidigare pant i bostadsrätten inte hade lösts korrekt. Händelsen belyser en svaghet i dagens hantering av pantsättningar.
Hur kunde detta hända?
Några korta fakta:
En tidigare ägare hade ett lån kopplat till bostaden.
När bostaden såldes vidare skulle lånet ha lösts och panten tagits bort ur bostadsrättsföreningens register.
Men någonstans i processen – hos mäklare, bank eller förening – missades detta. Den gamla panten låg kvar, trots att bostaden bytt ägare flera gånger.
När banken senare upptäckte att lånet inte var löst, vände de sig till den nuvarande ägaren – Anna – eftersom panten fortfarande var knuten till bostadsrätten.
Panten gällde alltså inte hennes lån, utan den tidigare ägarens lån, men hon blev ändå betalningsansvarig för ett gammalt bolån på 1,6 miljoner kronor.
Fallet är mycket ovanligt och vad jag vet det enda i sitt slag, men det visar tydligt att dagens arbetssätt har brister, på grund av den mänskliga faktorn och bristande kontroll. Det var naturligtvis en rad olika händelser som ledde fram till den uppstådda situationen, men något sådant här ska ju aldrig kunna hända.
Hur fungerar pantsystemet egentligen?
När en bostadsrätt är pantsatt används den som säkerhet för ett lån. Vid försäljning ska panten lösas och tas bort ur föreningens register. Systemet bygger på att mäklaren, banken och bostadsrättsföreningen hanterar detta korrekt. Men eftersom det inte finns något centralt, statligt system som övervakar processen, kan felaktiga panter uppenbarligen ligga kvar även efter flera ägarbyten.
Experterna: “Systemet har brister”
En civilrättsexpert som intervjuats av SvD menar att hon aldrig skulle signera ett tillträde utan skriftlig bekräftelse på att alla panter är lösta.
Rickard Engström, doktor vid KTH med inriktning mot fastighetsförmedling, förklarar att mäklaren begär en så kallad mäklarbild från föreningen – men om uppgifterna där är felaktiga eller föråldrade, kan även en noggrann mäklare vilseledas.
Det mesta fungerar som det ska, men experterna varnar för en säkerhetslucka. Systemet saknar ett enhetligt och digitalt register där alla parter har tillgång till samma information i realtid. När banker, föreningar och mäklare inte är helt synkade kan misstag leda till rättsliga tvister och i värsta fall stora privatekonomiska konsekvenser – precis som i Annas fall.
Vad kan du som köpare göra?
Även om ansvaret i första hand ligger på oss professionella aktörer (mig som mäklare och banken), kan du som köpare skydda sig genom att begära ett aktuellt utdrag från föreningens lägenhetsregister efter tillträdet. Där framgår vilka pantnoteringar som finns på bostaden, kontrollera att det bara är dina pantnoteringar som finns där! Du som medlem har rätt att begära ut ett sådant utdrag kostnadsfritt.
Ett system i förändring
Inom några år väntas staten ta över hanteringen av bostadsrättsföreningarnas pantregister, vilket ska skapa en säkrare och mer transparent process. Ett centralt register skulle minska risken för kvarliggande panter och göra det enklare att följa upp att lån verkligen är lösta.
Min syn som mäklare
Som mäklare välkomnar jag ett centralt register – det skulle innebära större tydlighet, snabbare verifiering och minskad risk för mänskliga misstag.
Jag håller alltid i mina tillträden och säkerställer att panterna avnoteras i samband med att lånen löses. Efter att ha läst ovan case gör jag idag extra kontroller för att säkerställa att allt är korrekt hanterat. Men även med noggrannhet och erfarenhet är det tydligt att ett statligt samordnat system skulle ge både köpare och säljare ännu bättre skydd.
Ett centralt register vore ett viktigt steg mot en mer trygg, modern och transparent bostadsmarknad.
Källa: Johan Hellekant, “Rådet: Kolla panten själv – lita inte på mäklare”, Svenska Dagbladet, 7 juni 2025.
👉 Läs artikeln här